Evig Vår och Phoenix historia

Andra världskriget var i full gång. Tyska trupper ockuperade Krimhalvön i Sovjetunionen. Överraskande nog började de tyska forskarna snabbt att studera och undersöka fornlämningar och gravkullar på Krim. Vad var det som tvingade dem till arkeologiska utforskningar i en sådan komplex och blodig period av kriget? De lydde Hitlers order och sökte efter en skatt som tillhörde de skytiska konungarna – gyllene plattor med bilder på medicinalväxter. Grekerna beskrev denna gyllene växtguide som en uppsättning av gyllene plattor. I mitten av plattan visades en medicinalväxt, och längre ner – bilden på sjukdomen, som växten botade. Syftet med detta forskningsarbete var att hitta bilden på skyternas ”livets ört”. På plattan skulle en gammal man som red på en häst avbildas. Det finns ingen tvekan om att denna växtkatalog har funnits, men den kunde ha försvunnit efter skyternas nederlag mot de gotiska stammarna.

En gotisk legend hänvisar till att den gyllene växtkatalogen ligger begravd någonstans i östgoternas land på Krim. Enligt en grekisk legend användes ”livets ört” (odödlighetens ört) uteslutande för behandling av kungar och medlemmar av den kungliga familjen. Därför kallades örten ”kunglig”. Men det mest slående var att denna ört botade ålderdom. Det gav en möjlighet för äldre män att kunna rida tiotals kilometer och delta i striderna tillsammans med de unga krigarna. Behandling av ofrälse var förbjudet i lag och bestraffades med döden. En indirekt bekräftelse på mirakulösa egenskaper av ”livets ört” var det faktum att kungen för östgoterna Ermanarik dog vid en ålder av 110 år och in i det sista förvaltade han aktivt sitt land. Han begick självmord vid 110 års ålder, psykiskt oförmögen att uthärda sitt lidande av svåra skador och hunnernas angrepp. Förklaringen till hans vitalitet och långa liv var möjligen att skyternas gyllene växtkatalog hamnade hos östgoterna.

Källor i Ryssland hävdar att de tyska forskningarna på Krim lyckades. De hade inte hittat hela denna gyllene växtguide, bara fem plattor, men bland dem fanns en som beskrev ”livets ört”. Plattorna fotograferades och skickades till Tyskland, men sedan försvann de spårlöst 1945. Det är okänt om tyskarna hittade själva växten av ”livets ört” på Krim.

Genom den hemliga underrättelsetjänsten fick Ryssland information om at tyskarna var ute efter vissa speciella örter till Hitler. Moskva blev väldigt aktivt i sökandet av örten i samband med Stalins försämrade hälsa. Analys av erhållen information och gamla recept gjorde det möjligt att identifiera det skytiska ”livets ört” som en av 2000 arter av Astragalus.

Vi är de första i världen som presenterar kosttillskott i form av örtblandning med den legendariska ”odödlighetens ört”. Astragalus. Alla våra örter odlas under särskilda organiska och ekologiska förhållanden, som vida överstiger EU:s krav för produktion av ekologiska produkter.